Tårar av ingen anledning. Satt bara vid datan och lyssnade på musik och kollade facebook. Helt plötsligt rinner det tårar ner för mina kinder och kroppen skakar. Varför? Jag vet inte.
- Klockrent! Vadan lyckan då?
- Jag vet inte.
- Det är den bästa lyckan, när man inte vet varför man är glad, det bara är så.
Från ingen stans ett leende, var glad igår. Jag kände att hela kroppen hoppade och jag ville bara skrika ut min lycka för att alla skulle få ta del av den. Jag ville vårskrika, upp på kvarnbacken och skrika, allt kommer att bli bra. Det kommer att lösa sig. jag är stark, jag klarar det. Den känslan hade jag i 2 timmar sen försvann den, jag tappade den. Jag vet inte hur lång tid det kommer att ta tills jag får tillbaka den. Men jag saknar den redan.
Jag vill inte jobba idag, jag har ingen ork. Jag vill bara lägga mig i sängen och glömmas bort.
No comments:
Post a Comment